Historia

Historia & kultur

Kultsjödalen har ett rikt historiskt- och kulturellt arv. Samerna har genom sin naturtro präglat dalgången. Nybyggarna, som bröt ny mark i fjällregionen under framför allt 1800-talet, har även de sina alldeles speciella historier att berätta. I området finns boplatser och föremål som är daterade till flera tusen år tillbaka i tiden.

Sápmi

Kultsjödalen är belägen i Sápmi - samernas land, som utbreder sig över norra Skandinavien och Kolahalvön. Det samiska kärnområdet inom Sverige sträcker sig från Dalarna i söder till Treriksröset i norr. Här tämjdes vildrenen på 1400-talet och än idag är renskötseln huvudnäringen för flera av traktens samer. I Vilhelmina södra sameby finns det idag ungefär 10 000 renar som sköts av ca 15 renskötselföretag. Samebyn har ca 50 medlemmar som arbetar både med renskötseln och i andra näringar. Den årliga renskiljningen i Stekenjokk är förövrigt ett storslaget skådespel att bevista.

Fatmomakke

Fatmomakke är en urgammal mötesplats för samer och sedermera nybyggare. Kyrkplatsen med över etthundra kåtor och småhus har anor från 1700-talet och är fortfarande en viktig mötesplats för både samer och andra ortsbor. Den kyrkliga verksamheten är igång hela sommaren och det traditionella midsommarfirandet lockar än idag människor från när och fjärran. Här finns sevärda byggnader, kulturrum, iordningsställda kåtor, butiker och matställen. Vår guide kan vägleda dig både i tid och rum.

Norgefarargården

Norgefarargården i Klimpfjäll anlades redan 1832, men den nuvarande byggnaden uppfördes i slutet av 1800-talet. Här gjorde fjällborna anhalt under sina handelsresor till Kroken eller Mosjön i Norge. Gården är idag ett levande museum. Under sommaren har man våffelservering, souvenirbutik i ladugården och flera olika mindre framträdanden av t.ex folkmusikanter och historieberättare.

Guidade turer

Saxnäsgården genomför guidade turer som kan skräddarsys efter önskemål. För såväl grupper som enskilda ordnar vi med transport, guide och förtäring. Vad sägs om att t.ex kombinera en lättare vandring med ett kulturhistoriskt perspektiv eller förkovring i flora och fauna?

Ricklundgården

På Ricklundgården som ligger centralt beläget i Saxnäs, finns en unik samling med över 500 tavlor. Här har konstnärer under snart femtio år inspirerats av den unika miljö som dalgången erbjuder. Som tack för sin vistelse på gården lämnade besökande konstnärer ofta tavlor som idag inte bara berättar sin alldeles egna historia, utan även finns att beskåda för allmänheten. Emma Ricklund född 1897 som yngsta dotter till bonden Axel Aron Johansson i Saxnäs, tog över gästgiveriet Saxnäsgården efter sin far. Emmas omtanke och gästfrihet gjorde att många fjällvandrande turister och konstnärer gärna återvände till Saxnäs.

  Saxnäsgården

 

 

 

Djur och växter

Vetskapen om att lo, järv, björn och ibland varg strövar omkring utanför husknuten ger dig en extra äventyrlig känsla under din vistelse. Oftast är det bara fotavtrycken som visar på deras närvaro men då och då dyker det upp tillfällen då man verkligen får se dem. Kultsjödalen har en rik flora.

Runt midsommar målar smörbollar, midsommarblomster, hjortronblommor och en mängd andra växter landskapet i sin färgprakt. Därtill finns orkidéer och andra sällsynta växter i området. Hjortron, blåbär, hallon och kantareller är exempel på ätbart och som plockas under augusti och september.

Marsfjällen, Stekenjokk och Jengenjetje är exempel på trakter med högfjälls-terräng. Nere i skogslandet finns urskogsområden där silvergrå trädskelett ligger på marken och lav hänger tjock från gammel-furornas grenar.

Pålssons stuga

Abraham Jakobsson, dräng från Klimpfjäll, gjorde den första insyningen i Marsliden år 1853. År 1856 sålde han insyningen till Lars Pålsson. På platsen finns det idag en kopia av Pålssons stuga.

Bernard Nord var en av de personer som hittade till Marsliden. Han fascinerades av människorna som bodde i området och de historier som berättades. Nord skrev flera böcker, varav ”I Marsfjällens skugga” är den mest kända.

Här skildrar han människorna, miljön och den kamp som det var för många att överleva i vildmarken.

Vielmesmakke och Tomasvallen

Vielmesmakke sameviste och Tomasvallen är två samiska platser som är värda ett besök. Samevistet, som idag mestadels står tomt, består av privata byggnader och kåtor. Tidigare bodde här samer från Borgafjäll och Storjola under sommar- och höstsäsongen.

Under åren 1926 – 1950 bedrevs det även sameskola i en av kåtorna. Tomasvallen har fått sitt namn efter Tomas Fjällström, eller Stor-Tomas som han kallades i folkmun. Förutom renskötsel bedrev han också åkerbruk och kreaturskötsel.

Även om det inte finns några hus bevarade så berättar alla kulturminnen på platsen en mycket speciell historia.

© Copyright 2007 Saxnäsgården Hotell & Konferens AB·Axel Arons Väg 4, 910 88 MARSFJÄLL·Tel: 0940-377 00·Fax: 0940-377 01 · E-post: info@saxnas.se · Webbmaster